Kyrkoarkitektur 1900-1910

Det här decenniet känns som en vattenspridare i svensk kyrkoarkitektur. Vi återfinner en hel del kyrkor med solklar prägel av 1890-talets nygotiska arkitektur. Den nya kyrkan i Oviken, Jämtland, är från 1905 och ritades av Gustaf Hermansson som också ritade kyrkorna i Sundsvall ( 1899) och Holm, Medelpad (1904). Invigningsåren är nämnda årtal men ritningarna kan härröra från sent 1800-tal. Ofta kunde byggprocesser dra ut på tiden genom beslutsgång m m. Det finns ett antal kyrkor i Sverige med nygotisk 1800-talsprägel men som byggdes och slutfördes de första åren in på det nya sekel. Detta sekel var ett oroligt sekel då kritik växte fram mot det etablerade sättet att se på äldre kyrkoarkitektur och hur äldre kyrkor skulle bevaras på ett annat sätt än hittills. När denna syn blev mer etablerad kom just nygotiken att representera det som var förhatligt med just 1800-talets romantiska medeltidssyn.
Det känns som om något riktigt nytt och spännande började hända vid året 1910 och framåt. Under kommande 10 år skulle några riktigt intressanta, monumentala och konstnärligt högt stående kyrkor uppföras bl a Masthuggskyrkan i Göteborg, Engelbrektsskyrkan i Stockholm och Saltsjöbadens kyrka . En tämligen ovanlig jugendkyrka i Jät, Småland kom också att bli färdig lagom till 1910.
Men fram till 1910 verkar kyrkobyggandet ha en form av "uppsamlingsheat" och där föga märks av den rasande debatten och att en ny syn på kyrkorestaureringar växte fram. Vad har då detta med nya kyrkor att göra? Mycket!!!! KOmmer vi in på den historiskt orienterade kyrkoarkitektur som kom att dominera fr o m 1920-talet så har vi fått ett förhållande där nya kyrkor och dess arkitektur styrs av de rön som framkommit vid restaurering och dokumentation av äldre tiders kyrkor. Jämför vi t ex med de nyantika kyrkorna så kan man få en känsla av att de nya vita antikiserande kyrkorna med sina stora fönster också fick påverkan på gamla kyrkor. Där man inte hade råd att riva kyrkor och bygga nytt, slog man upp äldre fönster för att få mer ljusinsläpp och man kalkade över målningar från medeltiden. Detta visar, anser jag, att då styrdes restaureringsideologi av rådande smak vad gällde nybyggnation. När sedan medeltidsromantiken strömmade in över arkitekturen så fick vi stora nygotiska kyrkor som skulle efterapa de gamla katedralerna. Restaureringsideologin tycks ha följt efter i det avseendet. Tittar vi däremot på kyrkor från 1920-talet och framåt så återfinner vi nya kyrkor som byggs för att efterlikna äldre restaurerade kyrkor som också restaurerats enligt det nya konserverande ideal som bl a Sigurd Curman kom att bli så viktig för.
Det sistnämnda handlade inte helt om 1900-1910 men på en blogg får jag väl antagligen vara lite ostrukturerad....