Bortglömda arkitekter: Knut Nordenskjöld

Det finns en del intressanta arkitekter från tidigt 1900-tal och jag ska försöka skriva lite kort om dessa arkitekter och också presentera deras verk. En arkitekt jag själv skrivit flera akademiska arbeten om är Knut Nordenskjöld, född 1880 och avliden 1950, som ritade kyrkor varav 15 uppfördes under åren 1923-1950. Hans arkitektur omfattar också profana verk som t ex Frans Schartaus handelsgymnasium i Stockholm, vattentorn i Haparanda och en mängd bostäder bl a i Stockholm. Ett 50-tal kyrkor i Sverige restaurerades av Nordenskjöld och under en lång tid. De kyrkor han restaurerade spänner över 8 sekler och några av restaureringarna var mycket hårdhänta. Jag kommer att skriva en liten serie om Nordenskjöld bl a eftersom det är lite bökigt att redigera bloggtexter och att bilderna är svåra att få där jag vill ha dem.
15 kyrkor restes efter ritningar av Knut Nordenskjöld och under närmare 30 år. De uppvisar stora variationer i både stil, storlek och materialanvändning. Tre stora kyrkor av mycket monumental karaktär är Staffanskyrkan i Gävle ( 1932), S:t Olovs kyrka i Skellefteå ( 1927) och Älmhults kyrka ( 1930). De uppvisar många gemensamma drag trots olikheterna. Byggda i sten och med mycket kraftiga torn som kröns av fantasifulla spiror kan man spåra gemensamma drag och inspiration från äldre medeltida kyrkor med många om -och tillbyggnader. Det finns många stora ståtliga svenska kyrkor med medeltida anor och tillbyggnader från senare tider och dessa skulle enligt 1900-talets nya restaureringsideologi inte återställas till vad man trodde var medeltid. Nordenskjöld kan ha påverkats av denna ideologi och utformat stora kyrkor med inspiration från om-och tillbyggda medeltidskyrkor. Vi hittar små gluggar på murarna och t o m "igenmurade" gluggar vilket är medvetet för att ge intryck av åldrande. Träder vi in i kyrkorna återfinner vi stora kraftiga pelare och lika typer av valv, stjärnvalv och kryssvalv precis som i äldre tillbyggda kyrkor. Inventarierna har Nordenskjöld skisserat enligt samma idé och vi hittar både altarskåp, barockpredikstolar och s k korpyramider. Det här är oerhört fascinerande och Nordenskjöld är inte ensam om denna typ av "restaureringsarkitektur" utan vi återfinner andra namn som jag ska presentera i min blogg. De förtjänar ett eftermäle och mer utrymme i arkitekturhistorien.
Nordenskjölds 15 uppförda kyrkor är:

• Nilivaara ( Norrbotten) . En röd träkyrka med influenser från 16- och 1700-talens röda trä-eller spånkyrkor.
• Kåge kyrka.( Västerbotten) En vit träkyrka med kraftfullt torn och mycket fantasifullt utformad spira med lökkupol av spån. Kyrkskeppets tak har lätt svängda konturer.
• S:t Olovs kyrka i Skellefteå ( Västerbotten) är en av Nordenskjölds riktigt stora kyrkor. Den är byggd i sten med putsad fasad. Medeltidsinfluenser finns här med "igenmurad glugg", strävpelare och "renässans"-gavlar.
• Norrfors kyrka ( Ångermanland) är en träkyrka med spåntak och spira med lökkupol. Tornets utformning är något slankare än det kraftiga korta tornet i Kåge. Annars är svenska träkyrkor från 17-och 1800-tal influenser till kyrkorna i Norrfors och Kåge.
• Idre kyrka ( Dalarna) kan nästan sägas vara en "stenkyrka" i trä. Formerna är kantiga och ger inte samma mjuka böljande intryck som kyrkan i Kåge. Tornets avslutning är en klassicistisk tornhuv i tre avsatser och där på samma manierade avslutning med både kyrktupp, klot och kors. På klotet och i många andra sammanhang återfinner vi gyllene reliefer t ex månen.
• Staffanskyrkan i Gävle ( Gästrikland) är Nordenskjölds andra stora kyrka. Den invigdes 1932 och är en stor stenkyrka med sidoställt torn, högt skepp med s k säteritak och igenfyllda gluggar. Interiören uppvisar en stor iscensatt medeltidskyrka med stjärnvalv, pelare och stora ljusa fönster och vitkalkat tak.
• Krokstrands kyrka ( Bohuslän) är stramt enkel med klassistiska detaljer såsom säteritak och mäktigt hög spira. Spiran erinrar om barockens känsla för överdrifter t ex den höga spiran i Mora kyrka. Jean de la Vallee är en ansedd arkitekt från svenskt 1600-tal och kan ha varit en viktig influens för Nordenskjöld.
• Koster kyrka ( Bohuslän) är en enkel vit träkyrka med högt torn.
• Havsstenssunds kyrka ( Bohuslän) har viss släktskap med Nilivaara med tanke på den röda träfasaden och delvis fristående torn. Men där Nilivaaras klockstapel troligtvis inte ritats av Nordenskjölds så inger Havsstenssunds klockstapel mer intryck av medeltida stenkastal. Själva kyrkobyggnaden ger ett yngre intryck med sin enkla röda träfasad.
• Nossebro kyrka ( Västergötland) är den enklaste av Nordenskjölds kyrka men ändock byggd i sten. Tornet och dess spira är förhållandevis enkelt och fasaden är i ljus puts och helt i avsaknad av dekor. Så här nära funktionalismen är inte Nordenskjöld i någon av de andra kyrkorna.
• Djurhults kapell ( Västergötland) har en mycket enkel utformning men enligt Nordenskjölds maner en mycket hög och smal spetsig tornspira. Inspirationen torde vara de många vitmålade enkla träkyrkor som byggts i Sverige under flera sekler från 1600-talet och framåt.
• Skavböke kapell ( Halland) är en mindre variant av stenkyrka i trä med undantag för den praktfulla lökkupolen. I övrigt präglas kyrkan av stram enkelhet och har liksom fler av Nordenskjölds kyrkor, sidoställt torn.
• Älmhults kyrka ( Småland ) är den tredje riktigt stora kyrkan som Nordenskjöld ritade och uppvisar många likheter med de båda andra kyrkorna. Men medan kyrkorna i Skellefteå och Gävle har sidoställt torn har Älmhults kyrka en mer traditionell planlösning. Fasaden är i sten, det finns "iscensatt åldrande" i form av igenmurade gluggar och interiören har både stjärnvalv, sidogångar, altarskåp och barockpredikstol.
• Näsby kyrka i Kristianstad ( Skåne) har byggts om rejält och har inte riktigt sin ursprungliga interiör kvar. Utsidan visar en stenkyrka med fristående torn och enkel putsad fasad.
• Sibbhults kapell ( SKåne) är en liten enkel träkyrka med annorlunda torn. Dock har vi inte Nordenskjölds traditionellt överdimensionerade spira men ändå en annorlunda avslutning på tornet.

Sammanfattningsvis finns det intressanta iakttagelser runt Nordenskjölds kyrkor och som jag behandlat relativt ingående i mina akademiska arbeten: Staffanskyrkan i Gävle ( B-uppsats vid Stockholms universitet), Tre kyrkor av Knut Nordenskjöld ( C-uppsats vid Uppsala Universitet) samt Knut Nordenskjölds sakrala arkitektur ( Magisteruppsats vid Uppsala universitet).
Jag är inte någon anhängare av biografier då jag hellre vill låta en arkitekts arbeten föra talan men om någon förtjänar en biografi så är det Knut Nordenskjöld. Han har lämnat efter sig en rad arbeten och av den korrespondens jag kunnat studera, bl a vid församlingshemmet i Skellefteå och S:t Olovs församling, får jag intrycket av en ödmjuk och mycket noggrann arkitekt som respekterade sitt uppdrag och hade ett oerhört sinne för detaljer. Inte bara ritade han kyrkobyggnaderna utan inventarier bär hans signum in i minsta detalj. Han ritade dörrhandtag, ljushållare, lampetter och t o m nattvardssilver.